Hellenic France Polsk Russian Italy Slovak Español Belarus

Esti Dutch English Deutch Dansk Soumi Norska Svenska
 














Minnet hålls vid liv
Minnesstunderna för Daniel

Bara en vecka efter mordet på Daniel samlades över 1 000 svenskar för att gemensamt minnas Daniel, för att gemensamt protestera mot det ökade våldet mot svenskar. Rönninge Centrum, som vanligtvis inhyser mängder av invandrargäng, återerövrades av svenskar som ställde upp axel mot axel för Sverige och svenskarna. En stor sorg och en sjudande vrede var märkbar över samlingsplatsen vid Rönninge station, allteftersom klockan slog anlände fler och fler svenskar till den invandrartäta förorten.

De fåtal poliser som var utkommenderade kunde inte annat än att se på när svenskar tog tillbaka vad som rätteligen tillhör oss svenskar. Sakta började folk gruppera sig i täta led, tre om tre, för att formera sig och vandra upp till platsen där Daniel mördades. Ett mäktigt sorgetåg lyste snart upp den mörka förorten med facklor. Under en sällan skådad tystnad började det drygt 1 000 personer starka tåget röra sig bort från samlingsplatsen. Efter 15 minuters vandring anlände tågets främsta del till mordplatsen, tågets sista del hade knappt hunnit lämna Rönninge Centrum. Väl framme vid mordplatsen blev stämningen, om möjligt, än mer sorgsen och tystlåten.

Ett altare med en fornnordisk livsruna med Daniels foto hade rests till hans minne. Ett podium hade upprättats för att kunna bära upp alla de blommor och kransar som lades ner vid Daniels dödsplats. Podiumet blev snart överfyllt med blommor, kransar, ljus, dikter etcetera. Ingen lämnades oberörd vid detta ögonblick, många tårar fälldes då tankarna började göra sig påminda om den skräck och ångest Daniel måste ha känt inför sina sista minuter i livet. I mångas ögon såg man tårar och en känsla av maktlöshet, men också en beslutsamhet att detta aldrig får ske igen. I flera timmar pågick ceremonin vid Daniels dödsplats, det tog lång tid att försöka förstå vad som hade utspelat sig på denna plats en vecka tidigare.

Allt under det att tåget minskade och berget av blommor växte samlades deltagarna för att höra på tal, först ut var en kamrat till Daniel som med tårar i ögonen och gråten i halsen försökte berätta lite om Daniel, hans framtidsplaner, vad han ville med sitt liv. Daniel, som nyligen upplevt sin 17-årsdag var en duktig tecknare och drömde om att bli en skicklig tatuerare. Efter honom talade flertalet personer om vilka som indirekt bär skulden till Daniels död. Talen var känslomässiga och berörde alla åhörare. Den kyliga vinternatten gjorde sig påmind och kylde ner åhörarna ordentligt. Efter att den sista talaren talat klart formerades deltagarna på led igen, och vandrade tillbaka till Rönninge Centrum. Den avstängda bilvägen öppnades så sakta av polisen, vartefter deltagarna lämnade Rönninge och Salem.

På årsdagen av Daniels död samlades återigen svenskar för att hedra Daniels minne. Denna gång anslöt sig än fler människor än vad som gjordes vid första minnesstunden. Minnesstunden föregicks av hot från kommunister att stoppa minnesstunden med våld, ett flertal möten hade arrangerats av kommunisterna för att planera våld mot minnesstunden. På Internet uppmanades kommunister att ta sig till Salem för att hindra sorgetåget att nå fram till mordplatsen. De uppmanades på ett flertal kommunistiska möten att maskera sig och attackera sorgetåget med stenar.

Arrangörerna för minnesstunden gjorde på ett tidigt stadium klart för antagonister och polis att vi inte, under inga omständigheter, kommer att låta oss hindras från att hedra en mördad kamrat. Vi hade som avsikt att genomföra en värdig och respektabel minnesstund för Daniel, vilket även realiserades med lyckligt slut utan blodspillan. Polis gav kommunisterna demonstrationstillstånd på två timmar. Under dessa timmar som kommunisterna hade tillstånd för sin våldshetsande demonstration bröts gatstenar upp i Rönninge Centrum, klottrade och förstörde. Polisen fick göra ett flertal ingripanden mot våldsverkarna. Efter att banditernas demonstrationstillstånd löpt ut tvingade polisen in banditerna i förhyrda bussar för att undvika en konfrontation som var oundviklig om patrioter hunnit till platsen medan kommunisterna fortfarande befann sig i området. Kommunisterna blev bortkörda, för sitt eget bästa, i god tid innan vi hunnit anlända.

Pendeltåg efter pendeltåg inkom till Rönninge station, fullastade med svenskar som kommit tillbaka till Daniels mordplats för att återigen visa sin ståndpunkt. Att visa att vi varken förlåtit eller glömt. Arrangörerna och polis räknade deltagarna till drygt 1 200 personer. Detta år samlades fler människor för att hedra Daniel, det blev ett ännu större fackeltåg i jämförelse med första minnesstunden. 1 200 facklor sken upp den dystra plats där en svensk pojke slogs ihjäl.


Se film ifrån årets minnesmarsch i Salem [ Klicka här ]

"Daniel Wretströms eftermäle" är en minnesskiva tillägnad Daniel där en del av vinsten går till Salemfonden. Beställ skivan från Nordiska förlaget.

En av låtarna på skivan spelades även på minnesstunden för Daniel som hölls en vecka efter mordet. Låten, som heter Till minne av Daniel Wretström, kan du lyssna på genom att [ klicka här ]

Om ni vill länka till Salemfonden, använd då gärna någon av våra banners som du kan hitta genom att [ klicka här ]

 


 

Sitemap